.

På Kvinnojouren i Piteå får utsatta kvinnor hjälp med att ta sig ur våldet.

De senaste tio åren har kvinnomisshandeln ökat med 34 procent enligt Brottsförebyggande rådet. Under 2007 gjordes 26900 anmälningar.

- Jag har inte jobbat här så länge att jag kan uttala mig om utvecklingen här, men nu kan vi erbjuda boende till tre kvinnor med barn. Det fanns inte förut, säger Lena Pettersson som jobbar på Kvinnojouren i Piteå.  

- Det finns ingen tidsgräns på hur länge en kvinna få bo på akutboendet. Det beror på hur situationen ser ut. Är det hedersrelaterat våld kan det vara längre

- Kvinnorna som ringer har varit med om olika saker och är i olika behov av hjälp. Vi erbjuder skyddat boende, samtalsstöd och information, säger Pettersson. Vi följer även med till rättegångar, polis och sjukhus för att dokumentera skador.

Det finns även kvinnor som ringer och frågar om det är okej att tänka som de gör. Om mannen beter sig rätt när han säger och beter sig på vissa sätt.

Till minne av offer

Journalisten Monica Antonsson släpper i december boken ”Mia - sanningen om Gömda”. Den säger sig innehålla bevis för att Gömda inte är sann.

- Jag har bara läst de två första böckerna i serien och har inte hört om den nya. Men det är klart att det inte skulle vara bra om det skulle visa sig vara så. Det kanske påverkar kvinnor som söker hjälp, att de inte tas på lika stort allvar, säger Lena Pettersson.

På lördag är det ljusmanifestation mot mäns våld mot kvinnor. Det är kvinnojouren i Piteå som är initiativtagare.

- Vi har bjudit in bland annat Manliga Nätverket, Brottsofferjouren, Röda korset och politiker. Vi ska samlas på Rådhustorget och sedan blir det ett fackeltåg genom staden. Det är till minne av de kvinnor som gått bort som offer till våldet, men även till dem som fortfarande lever under våld.

Sandra Bryntesson

Journalistik

Det är många barn och ungdomar som inte lever i en trygg miljö därför är arbetet med familjehemmen väldigt viktigt. I Piteå bor ett femtiotal barn i familjehem men familjehemsgruppen söker ständigt nya hem.

Familjehem kallas den familj som tar emot ett eller flera barn i sitt hem. Vård i familjehem är idag den vanligaste vårdformen för barn och ungdomar utanför det egna hemmet. För att kunna ta emot barn måste den tilltänkta familjen genomgå en utredning.

Det är viktigt att familjehemmet har en stabil social situation och att det finns tid och känslomässigt utrymme att ta emot ett barn eller en tonåring i sin familj. Varje familj som vill ta emot ett barn genomgår innan placering en utredning.
- Varje placering som sker är utifrån barnets behov och vårt arbete är att matcha ihop behoven med ett passande hem. Varje hem som är utredd finns i ett resursregister, säger Brigitta Patron som jobbar som socialsekreterare på familjhemsgruppen. Men hon upplever inte att intresset för familjehem ökat genom åren.

- Under den tiden jag arbetat har jag inte upplevt en ökning. Sen har vi inte fått statistik på det men det är ett konstant intresse. Uppskattningsvis finns det cirka 60-75 familjehem i Piteå sen är antalet barn mer än familjehemmen, eftersom ibland är flera barn placerad i samma hem.

Det är vanligt att kommuner har familjehem i en annan kommun och innan ett barn blir placerat i ett familjehem utanför sin hemort ska ansvariga samråda med berörd kommun.
- Varje kommun måste göra en egen bedömning. Kommunerna kan ha olika erfarenheter rörande familjehem men det viktigaste är att skapa sig en egen bedömning, säger Patron.

Som familjehem får man ersättning i form av omkostnadsersättning och arvode. Arvodet är pensionsgrundande och beskattningsbart. Hur stor ersättningen blir beräknas med hänsyn till barnets ålder och behov. Piteå kommun följer de riktlinjer som Kommunförbundet utarbetat när det gäller ersättningsfrågor.
- Om det är barn med mycket svårigheter som behöver mycket stöd desto mer ersättning, säger Patron.

Fokus ligger alltid på barnets behov och utveckling, de första två åren efter placering görs utredningar om placeringen fungerar. Enligt lag ska placeringen övervägas var sjätte månad men beroende om behov finns sker betänkandet tidigare och oftare.
- Vi lägger ju ner arbete där det behövs om barnet och familjehemmet behöver extra stöd och hjälp kan vi göra besök två till tre gånger i veckan eftersom behovet finns sen är det även viktigt att samarbetet med de biologiska föräldrarna fungerar, säger Patron.

Evelina Lestander,

Journalistik

SVENSKA KYRKAN HAR SAGT JA, NU ÄR DET FRITT FRAM FÖR HOMOSEXUELLA ATT GIFTA SIG I KYRKAN PÅ SAMMA VILLKOR SOM FÖR HETROSEXUELLA PAR.

Jag har pratat med ett antal pitebor för att höra om deras åsikter angående homosexuella giftermål. De flesta tycker att det är en självklarhet att homosexuella ska få gifta sig i kyrkan. Men det är prästen som själv bestämmer om han vill viga dem eller inte. Det fanns naturligtvis de som sa emot.

VAD ANSER DU OM HOMOSEXUELLA GIFTERMÅL I KYRKAN?

Michael Långs, lärare på musikhögskolan:

- Homosexuella får väl gifta sig i kyrkan om de vill, de är ju som vilket hus som helst. Men jag tycker inte att det är upp till prästen att bestämma om han ska viga dem eller inte.

Hur skulle det vara om jag sa nej till att undervisa en elev på grund av sexuallitet.

Anna Nilsson, servitris, Piteå havsbad:
- Jag tycker absolut att de ska få gifta sig i kyrkan, fast det beror mycket på prästens syn om etik och moral. Samhället idag ser mer annorlunda på homosexuella än för några år sen. Så jag tycker att det är upp till prästen att avgöra.

Det var alltså i maj 2007 som Svenska kyrkan sade JA till att viga homosexuella i kyrkan.

Jag ringde Anna Wiklund, egenföretagare:
- Jag som precis har förlovat mig med min flickvän Isabelle, tycker absolut att det ska vara okej för homosexuella att få gifta sig i kyrkan. Det är nästan alla flickors dröm att vara iklädd en vit vacker brudklänning få lova sin älskade att ta henne i nöd och lust tills döden skiljer en åt. Det är traditionellt och jag förstår inte varför det ska vara någon skillnad på om man är hetro eller homosexuell. Många heterosexuella gör det för traditionens skull, inte på grund av sin tro.

De flesta idag anser alltså att det är okej för homosexuella att gifta sig i kyrkan. Av de tolv pitebor jag har frågat, har två av dem sagt att det inte är okej att homosexuella får gifta sig i kyrkan.

Frida Grönlund

Tv-produktion

Min sanning är min. Det gäller att tänka på det när det handlar om vad som är sant eller inte. Vad som för mig är sant, kan för dig vara fel och kanske lögn.

När jag läser en bok som säger sig vara sann är det min riktlinje. Det finns alltid två sidor av varje historia.

”Gömda är en sann berättelse. Den är en gastkramande thriller direkt ur den svenska verkligheten.”

Detta är en del ur baksidestexten på boken ”Gömda” som är skriven av Liza Marklund och Mia Eriksson. Det är berättelsen om Mias liv. Hon träffar ”Mannen med de svarta ögonen” som misshandlar henne både fysiskt och psykiskt. Efter dotterns födelse blir livet svårare och tillslut lämnar hon honom och träffar en ny man. ”Mannen med de svarta ögonen” lämnar inte Mia och hennes nya familj ifred, tillslut finns inget annat alternativ än att de måste lämna Sverige för att överleva.

Jag har svårt att tänka mig att någon lämnas oberörd av Mias berättelse. Men i bakhuvudet finns tanken på att det är en bok och jag kan inte låta bli att undra hur mycket som är utbroderat. Men, hennes sanning är hennes sanning.

När jag läser boken kan jag inte låta bli att undra var hon kommer ifrån, hur ”Mannen med de svarta ögonen” ser ut. Hur människorna som känner Mia reagerat på boken.

Skrämmande är det faktum att det finns väldigt många människor som tror sig veta vem Mia är. Hur många kvinnor finns det som delar Mias öde?

För några veckor sedan snubblade jag av en slump in på en blogg som skrivs av en journalist som i december släpper en bok. Inget märkvärdigt med det, hon är inte den första journalist som skrivit en bok och absolut inte sista att göra det.

Det intressanta med Monica Antonssons bok är att den sägs innehålla bevis för att ”Gömda” är falsk.

”Mia - sanningen om Gömda” har fått starka reaktioner i bloggar och olika diskussionsforum. På internetsidan Familjeliv pågår det många olika diskussionstrådar om den kommande boken.

Min undran är var media håller hus? Sydsvenskan och Weekenbladet har haft varsin artikel om ämnet för några dagar sedan, men de stora medierna är tysta. Finns det inte ett stort allmän intresse i att en av Sveriges största journalister anklagas för att ljuga i en bok som säger sig vara sann?

En bok som gett misshandlade kvinnor hopp om att det kan lösa sig.

Jag ser framemot boken, efter att ha följt med i Antonssons blogg verkar det som om det finns mycket som kommer att ställa till oreda.

Men det ger också en bitter smak i munnen. Om det nu skulle visa sig att sanningen om Mia är falsk, vad kommer att hända?

De berörda i boken, de som tagit kontakt med Antonsson för att få fram sin sanning, får sin upprättelse.

Men vad kommer att hända med de misshandlade kvinnorna som söker hjälp. Kommer detta att påverka kvinnojourer och dylikt negativt?

Vad som än kommer att ske när de två olika böckerna jämförs hoppas jag att pengar inte är den bakomliggande orsaken till att skriva en bok och marknadsföra den som sann. En bok som vänt upp och ner på oskyldigas liv.

Sandra Bryntesson

Journalistik

Det ska arrangeras skid SM i Piteå år 2010 på Vallsberget.

Ett förslag var att man skulle göra en satsning på 7 miljoner kronor på Vallsberget. Inte enbart för att det ska arrangeras skid SM utan för att många delar redan är gamla och slitna. Det som bland annat behövs är ett nytt hårt underlag och sedan konstsnö med tanke på att vårt klimat kan spöka lite så finns det kanske ingen snö vissa dagar under vinterperioden.

Vänsterpartiet ville dock dra ner satsningen till 4 miljoner kronor. Men nu blev det alltså 7 miljoner kronor till att rusta upp anläggningen.

Kristdemokraterna tycker "Ska man satsa kan man göra det på engång och hoppas att det håller i sig."

Skid SM drar även in pengar, miljöpartiets representant hade räknat och kommit fram till att skid SM kommer dra in ca 2 till 3 miljoner kronor på besökare som behöver boende, mat och dylikt.

Sedan får vi inte glömma att det blir en attraktions kraft för Piteå att ha ett nytt och fräsch vallsberg!

50 miljoner kronor för att flytta biblioteket

Att flytta Piteås bibliotek mer centralt har diskuterats i två år. Målet är att öka spontan besöken. Haken hänger på att det kostar 50 miljoner kronor att flytta biblioteket som det dessutom inte är några fel på, förutom just placeringen.

Om biblioteket låg närmre centrum tror dom att antalet spontan besök kommer att öka.

De vill försöka samla kultur och handel för att de berikar varandra.

I denna motion framgår det också att dem vill samlokalisera bibliotek och konsthall.

Enligt miljöpartiet blir biblioteket ingen mötesplats funktion där det ligger nu. Att levnads göra biblioteket vore att flytta det till centrum.

En av de lampor som prydde salen.

Text: Emelie Andersson
Foto: Malin Niklasson

I juni 2009 sker ett viktigt och betydelsefullt val till Europaparlamentet. Men trots valets betydelse är det många som inte röstar och saknar kunskap om hur valet fungerar.

Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda organ, mellan den 10- 13 juni 2009 är det återigen dags för val. Medborgarna i medlemsländerna ska välja sin representant till parlamentet. Parlamentets ledamöter har till uppgift att företräda medborgarna i medlemsländerna. Valet genomförs var femte år och varje medlemsland ansvarar över hur valet ska genomföras. Sverige har valt ett liknande valsystem som använts vid riksdagsvalet, skillnaden är att Sverige räknas som en enda stor valkrets.

I Europaparlamentet har Sverige 19 mandat och dessa fördelas efter personröster.

Lågt valdeltagande

Vid förra valet 2004 var valdeltagande lågt, endast 46 procent av EU-medborgarna valde att utnyttja sin röst. Sedan allmänna och direkta val infördes har utvecklingen varit nedgående, vid första valet 1979 röstade 69 procent av EU-medborgarna. I Sverige var valdeltagande bland de lägsta i hela Europa, endast 38 procent av svenska befolkningen valde att rösta.

Europe Direkt

För att öka kunskapen och intresset för europeiska unionen startades Europe Direkt.

Det började med en e-posttjänst 1996 men har med tiden utvecklats. Idag kan varje medborgare i EU få hjälp med sina frågor via ett gratis telefonnummer som fungerar överallt i Europa, de som svarar är kontaktcentrumets flerspråkiga personal som sitter i Bryssel. Men Europe Direkt finns även lokalt där invånare kan få svar på sina frågor och ta del av material från Europeiska unionen. Kontoren är fördelade från Ystad i söder till Luleå i norr.

I Luleå har länsstyrelsen huvudansvaret, det övergripande målet är att ge ökad information till Norrbottens invånare om Europeiska unionens olika verksamheter och hur de påverkar vardags- och arbetslivet.

Skolmatsfrågan är väldigt aktuell just nu efter Bert Karlssons programserie ”Matakuten.” Där har han tillsammans med tre erkända kockar rest runt i Sverige och synat skolmaten. Kommer detta att ge någon effekt eller kommer det sakta men säkert försvinna ur folkets medvetande?

I Sverige har vi haft fria skolluncher sen 1946 och skolmatserveringen lagstadgades 1997. För- och grundskolor blev då, enligt lag, skyldiga att servera sina elever en avgiftsfri måltid.

I regeringens proposition 1997/98:6 går det att läsa:

”Det är lika viktigt i dag som tidigare, att eleverna får ett näringsriktigt mål mitt på dagen för att de skall kunna vara aktiva och ta till sig kunskaper under resten av dagen.”

Det finns inte någon lag som säger vilka resurser som en kommun ska satsa på måltidverksamheten. Därför råder det stora skillnader i Sveriges 290 kommuner, det är även skillnader på skolor i samma kommun. En skollunch kostar från 4 - 13 kr/elev.

Kostchefernas branschförening Kost och Näring och Bert Karlsson vill ha en lagstiftning på en lägsta nivå för skolmaten. Detta för att undvika orättvisorna mellan rika och fattiga kommuner, men de vill även att maten ska uppfylla Livsmedelsverkets rekommendationer.

Livsmedelsverket ger råd som är övergripande vägledning, stöd och förslag till hur det kan arbetas för bra matvanor i skolan. Men det upp till varje kommun, skola och personalgrupp att själv bestämma hur de vill arbeta för att främja matvanor.

Den engelske kocken Jamie Olivers program ” Jamie's School Dinners”, där han visade på bristerna i den engelska skolmaten, fick den dåvarande premiärministern Tony Blair att lova att han skulle förbättra situationen. Bland annat förbjöds skolorna att servera viss snabbmat.

Kanske att ”Matakuten” får våra makthavare att vakna upp och vilja förändra till det bättre.