Ett sista inlägg med blicken mot framtiden
Redaktionen vill tacka för en spännande period med många nya erfarenheter och nya bekantskaper. Vi är nöjda med vårt sätt att ha arbetat och nått de flesta av de mål vi hade när arbetet påbörjades. Intressanta inlägg har publicerats och två möten per vecka har inte varit alltför svårt att uppnå.
Nedan kan ni läsa vad var och en av redaktörerna har skrivit om deras tankar om bloggtiden och hur den har upplevts. Vi har även valt att som en liten kul grej fixat på en hemsida våra pressbilder till "simpsons figurer". Likheten är inte slående, men även det var ett experiment, precis som denna bloggen en gång i höstas var.
Tack till er som följt vår blogg och lämnat en kommentar. Vi tror stenhårt på att det behövs mer publicitet om det "lilla samhället" runt omkring i landet, i detta fall Piteå.
DANIEL MAGNUSSON
TV-produktion
Ja, nu börjar det lida mot sitt slut för den här gången. Denna bloggen har ju varit en uppgift i kursen Medier i Samhället, vid Institutionen för Musik och Medier, LTU. Jag tycker att vi har lyckats få den riktigt professionell under den tiden vi har haft. Ni kommer att minnas mig för allt från sneda gurkor till snöröjning till vilda strejker och mycket, mycket mer.
Jag som läser TV-Produktion har fått prova på att skriva artiklar och producera radio, vilket har varit både roligt och lärorikt. Ibland har det känts som att det har varit lite mer kvantitet över kvalitet, men över lag så har man lagt ner sin själ i arbetet och producerat bra produkter. Jag vill tacka läsarna och tittarna för den är tiden och jag vill tacka mina medarbetare på redaktionen för ett mycket bra jobb.
På återseende!
Radioprduktion
Denna blogg var en skoluppgift som jag från början trodde skulle bli ganska så trist.
Men fel har jag ju haft förr!
Det har varit rätt så roligt att få testa på att skriva artiklar och krönikor för mig som annars håller på med radio. Vissa likheter finns det, helt klart. Som att leta fakta och så vidare.
Men det här var definitivt en annorlunda och rolig skoluppgift som jag uppskattade!
EVELINA LESTANDER
Journalistik
Nu har kursen lidit mot sitt slut och det är dags att låta vår blogg vila. Det har varit roligt att arbeta med bloggen och jag har utvecklat min förmåga att producera artiklar.
Vissa artiklar var bra och vissa var mindre bra. Men har jag lärt mig något utöver det?
Nja, jag hade nog lärt mig mer av att sitta på en vanlig föreläsning. Men samtidigt gillar jag idén med bloggarna, men rent kunskapsmässigt lär jag mig mer av att läsa en studiebok. Men jag har väl bara inte insett ännu ,att det har varit lärorikt.
Jag vill passa på att tacka redaktions medlemmarna som gjort denna förträffliga blogg och alla som följt den :)
FRIDA GRÖNLUND
TV-produktion
Detta är det absolut sista ni kommer att få höra från mig. Jag har under den här bloggtiden fått prova på det mesta.
Att skriva krönikor och stå inne på ICA i Piteå och intervjuat folk om gurkor och så vidare. Det har varit mycket roligt och riktigt lärorikt.
Jag har lärt mig att läsa tidningar och kolla på nyheterna betydligt mer än förr.
Att blogga var dock inte någonting för mig.
Jag kommer inte att forstätta med det, men det var skoj så länge det varade.
MALIN NIKLASSON
Radioproduktion
När uppgiften om att skapa en blogg tillsammans i en grupp en grå dag i höstas kom var det med blandade känslor. de positiva känslorna att arbeta tillsammans med personer som jag inte kände sedan tidigare och det "nya sättet" att producera uppgifter på. Det fanns dock även negativa tanker, eller snarare oroväckande - skulle tanken om bloggar verkligen fungera?
Det blev i slutändan någonting positivt och mycket lärorikt. Att arbeta under hösten tillsammans med en grupp personer som verkligen gav sitt yttersta och spred glädje gav mig mycket, på många plan. Att göra ett reportage om snöröjningen i Piteå och vara den som skulle stå för frågorna begärde mycket av mig, att sedan lyckas slutföra det gav mycket tillbaka. Att skriva en krönika som fick många positiva och intressanta kommentarer inspirerade mig.
Jag är glad för att vi i PiP lyckades både göra intressanta inlägg och samtidigt anstränga oss för att få en snygg bloggsida, allting tillsammans i glädje och hjälpsamhet.
Tack ni alla i gruppen och ni som engagerat er i vår blogg!
SANDRA BRYNTESSON
Journalistik
Allting har ett slut, så även denna blogg.
Det har varit en resa på både gott och ont, men i det stora hela en nyttig upplevelse. Vissa inlägg har producerats under större stress än andra, men jag hoppas ändå att ni läsare (och lyssnare) känt att ni lärt ert något.
Arbetet bakom bloggen kanske inte går att jämföra med ett arbete på en riktigt redaktion. Men det har varit roligt att träffa gruppen och prata om veckans inslag. (Även om det inte blev så mycket av planerna till fredagsfika.)
Och en stor eloge till Malin som skött det tekniska då man själv saknar den tekniska genen.
Med det avslutar jag min tid här på Pipen. Tack och bock!
Flytta hemifrån
Att hitta sin drömutbildning kan betyda att man måste lämna hemmets trygga vrå.
Sandra Bryntesson
Journalistik
Ut med det gamla, in med det nya
I förra veckan kunde ni läsa om att glödlampan skall bort, och att man istället finner lågenergilampor och halogenlampor i varuhyllorna. Nu finns även ledlampan, Lysdiod (Light Emitting Diode) en ny teknik och som har längre ljustimmar.
Lampan har funnits sen mitten av 1920-talet men fortsätter att utvecklas och förbättras. En glödlampa har en brinntid på ca 1000 timmar, lågenergilampan har på ca 15 000 timmar. Fördelen med ledlampan är att den har en brinntid på hela 100 000 timmar. Lysdioder kan man hitta i många vardagsapplikationer, till exempel i instrumentbrädan hos bilar, i displayer på mobiltelefoner, i nödutgångsskyltar och fickdatorer.
Lampan innehåller heller inte några miljöfarliga ämnen som bly och kvicksilver, och har lägre energiförbrukning än glödlampor och lågenergilampor.
Nackdelen med ledlampan är att den är känslig för värme men förhoppningsvis så kan man ordna det med tekniken idag.
Jag frågade två pitebor, nämligen min mor och far om vad dom tyckte om denna ledlampa.
Monica Lövgren Grönlund
- Ja, inte vet jag. Sänker dom priset på ledlamporna så tror jag att de blir stora konkurenter för både glödlampan och halogenlampan, kanske även lågenergilampan.
Sören Grönlund
- Jag tror på lampan, utveckligen sker snabbt och ledlampan har väldigt lång livslängd, 50-300 000 timmar. Det är lite mer än en glödlampa.
Sen, det där med att folk är oroliga för dimmer är nog inga problem. Det håller dom på att lösa, avslutar Sören med att säga bestämt
Exkristen - en mötesplats
I februari 2007 lanserade Humanisterna nätverket Exkristen.
Det är ett nätverk som vänder sig till människor som lämnat sin kristna tro och som inte längre söker svar på sina frågor i religionen.
Nätverket vänder sig till alla som har gemensamt att de lämnat den kristna tron.
Men man behöver inte ha gemensam livssyn det spelar ingen roll om du är ateist, fritänkare eller medlem i någon annan organisation, nätverket är öppet för alla.
I ett pressmeddelande påpekar nätverket att de inte vill motarbeta religioner utan vara ett alternativ för människor som lämnat sin tro eller funderar på det.
Initiativtagare till nätverket har själva varit religiösa med sedan valt att lämna sin tro.
För att vara med i nätverket Exkristen behöver man inte vara medlem i förbundet Humanisterna. Det som förmedlas på nätverkets hemsida representerar inte alltid det som förbundet Humanisterna står för.
Bakgrund till exkristen
En del som lämnar sin tro känner sig ibland bortkomna och slits mellan olika tankar och idéer. Exkristen ska ge människor stöd och möjlighet till att utbytta tankar och att träffas. Nätverket tycker också att det är viktigt med religionskritik. Att en sanning ska tåla att prövas, är den osann finns det inga skäl att tro på den.
De tycker också att människor inte ska kunna säga och göra vad som helst och sedan smita undan genom att hänvisa till religionen. Nätverket tycker att religion är något privat och de önskar även att religiösa skall kunna presentera mer skäl för sin tro. De anser att många människor fostras till olika trosuppfattningar, att många påverkas av sina föräldrar.
Glödlampan ett minne blott
EU har beslutat att förbjuda alla glödlampor, efter att kommittén för ekodesign sa ja till förslagt. 100-wattare och liknande glödlampor kommer att försvinna från butikshyllorna redan nästa höst.
Vi kommer istället att få välja mellan lågenergilampor, som är allra energieffektivast, den drar ungefär en femtedel så mycket som en vanlig glödlampa. Samt halogenlampor. Många har blivit berörda av detta eftersom både lågenergilampor och halogenlampor har svårare att användas som dimmer. Det håller branschen dock nu på att försöka lösa.
Men eftersom lågenergiljus fungerar sämre i kylan så kommer vissa glödlampor att få tillåtas för vissa ändamål. Till exempel som i bilen, ugnen och utomhusbelysning. Svagare lampor som 25-wattare och liknande kommer även att få finnas fram till 2012.
Enligt några pitebor så spelar det inte så stor roll ifall glödlampan försvinner eller inte. Skulle det lösa sig så att man kan använda dimmer på samma sätt som med glödlampor, så tycker piteborna att det inte gör någonting att glödlampan förbjuds.
Endast en pitebo jag talat med tycker att det är dåligt att glödlampan försvinner. Med tanke på att glödlampan är en historisk symbol och att lågenergilampan inte är lika snygg som glödlampan. Samt att han tycker att lågenergilampan är mindre miljövänlig i längden eftersom den är jobbigare att återvinna än vad en vanlig glödlampa är.
TV-Produktion
Pengar är stoppklossen för trygghetsbostäder i Piteå.
I början av år 2008 yrkade Kristdemokraterna i en motion att minst ett trygghetsboende skulle planeras och byggas i Piteå kommun senast i slutet av 2009. Ett utdrag ur motionen var enligt följande: "Det råder ett glapp i vårt samhälle mellan det vanliga boendet och det särskilda boendet. Många äldre känner sig inte trygga hemma, samtidigt som de anses för friska för att få komma till ett särskilt boende".
I maj 2008 kom ännu en motion som berörde samma ärende ifrån Folkpartiet. De föreslog att kommunfullmäktige skulle besluta att ta initiativ till att det byggs Trygghetsboende för att möta behoven bland de äldre i kommunen. Kommunfullmäktiges ordförande beslutade i maj månad att de båda motionerna skulle remitteras till kommunstyrelsen för vidare beredning.
Seniorbostäder, Trygghetsbostäder och Vård & Omsorgsboende.
Äldreboendedelegationen föreslog följande definitioner för de boende alternativ som föreslogs: Seniorbostäder, Trygghetsbostäder och Vård och Omsorgsboende. Dessa tre typer av boenden kan på varsitt sätt plocka upp de äldres behov utifrån exempelvis vilken fysik form personen i fråga har. Piteå kommun var i grunden mycket positiv till att det skulle skapa fler valmöjligheter för de äldre personerna i kommunen.
Trots den positiva responsen som kommit ifrån kommunen så fattas det pengar för projektet inför år 2009. Socialnämnden äskade medel för att kunna bygga ett nytt äldreboende i centrala delarna av staden, exempelvis att omvandla Källbogården som i dagens läge är ett omsorgsboende till ett trygghetsboende istället. Kommunstyrelsen föreslog vid kommunfullmäktiges sammanträde 27 oktober 2008 att avslå motionen från kristdemokraterna angående planeringen av ett trygghetsboende i kommunen samt att anse motionen ifrån Folkpartiet besvarad. Framtiden får utvisa om trygghetsboenden framöver kommer att föreverkligas och är i sådant fall en fråga som kommer att lyftas fram i kommande budgetförslag.
Malin Niklasson
Radioproduktion
Trehundra meter = 50 miljoner
Är det värt att lägga ut 50 miljoner kronor för att flytta ett bibliotek ca 300 meter för att öka de spontana besöken?
Britha Fäldt (v) har lämnat in en motion som togs upp den 17 november på kommunfullmäktige. Hon yrkade på att Biblioteket flyttas till centrum och att en flytt av biblioteket ingår i det planeringsarbetet som pågår runt exploateringen av kvarteret Löjan.
"Piteå är en ekänd kulturstad som är mest känd för sitt musik- och evenemangsutbud. Däremot kan man med fog hävda att antalet musikarenor är mer än väl tillgodosedda. I det fortsatta arbetet för en framsynt satsning för hållbar utveckling och tillväxt så krävs en breddning av kulturutbudet. Biblioteken är viktiga, inte bara som en del i folkutbildningen utan också som en kulturell mötesplats och smältdegel för olika åldersgrupper och kulturella genrer, exempelvis en konsthall."
Kommunalrådet Peter Roslund (s) sa under mötet:
”Jag kan i och för sig hålla med om att biblioteket inte ligger inom den kommersiella kärnan av Piteå. Det är också säkert korrekt, att spontanbesök skulle öka med ett bibliotek i den kommersiella kärnan. Jag är dock tveksam över vilket egenvärde spontanbesök har jämfört med målmedvetna besök som idag är vanligast.”
Jag förstår inte hur det kan vara väsentligt att lägga 50 miljoner kronor på att flytta ett bibliotek 300 meter. Jag håller med Roslund på den punkten. Även om det skulle öka de spontana besöken så finns det inget som säger att det skulle göra det bättre. De 50 miljoner kronorna skulle göra mer nytta i både vård och omsorgen.
Maria Stolts, kostchef Piteå kommun, berättar att de har svårt att få ihop budgeten till skolmaten för 2009.
Jag kan inte låta bli att undra om det finns pengar till att diskutera en eventuell flytt av biblioteket, så borde det finnas pengar att skjuta till skolmaten.
Nu är politiken inte så lätt, att ta från det ena och ta till det andra istället. Politik är väldigt invecklat och ibland tror jag inte ens att politikerna själva vet vad de håller på med. Speciellt när det kommer till pengar är allt väldigt invecklat.
Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen.
Sandra Bryntesson
Journalistik
Den befriande människan
Humanismen sätter människan och människovärdet i centrum. Grundtanken för humanismen är kritiskt tänkande och att det finns ingen anledning att tro på religiösa dogmer. Förbundet Humanisterna vill främja humanismens livssyn som idé- och värdegrund för samhälle, kultur och etik.
Humanisterna grundades år 1979 och har sedan dess verkat för att sprida humanismens budskap. I Sverige arbetar förbundet med att informera om humanismen som en livsåskådning och debattera och granska exempelvis rasistiska ideologier och religiösa läror och de konsekvenser dessa får för individer och samhället.
Den befriande människan är humaniströrelsens internationella symbol. Symbolens innebörd är att humanismen vill befria människor från religiösa föreställningar som ger människan både skuld och skam.
Istället för religiösa påbud och läror vill humanismen främja en etik byggd på medmänsklighet och tolerans såsom den bland annat uttrycks i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna och i Barnkonventionen.
Avskaffa kyrkans ansvar
Humanisterna vill avskaffa kyrkans huvudansvar för begravningsväsendet. Alla människor ska ha rätt och möjlighet till icke-religiösa ceremonier både i livets början och i livets slut.
För den som väljer en icke-religiös begravning är friheten mycket stor eftersom det saknas traditioner. En begravning kan utformas precis så enkel eller så högtidlig som man önskar
Humanisterna hjälper till med att planera och genomföra begravningen efter önskemål från den avlidne.
Jourhavande humanist
Sedan hösten 2006 har en projektgrupp inom Humanisterna, arbetat utifrån en idé om att kunna erbjuda sekulära medmänskliga samtal till människor som är i behov av att få diskutera existentiella och etiska frågor. Förbundets förhoppning är kunna erbjuda en ideell verksamhet där människor kan vända sig till antingen via telefon eller e-post.
Som jourhavande humanist ska man minst en gång i månaden vara tillgänglig för inkommande samtal. Tanken med projektet är att fungera som ett bollplank för människor där Humanisternas idéer och principer ska stå i centrum.
Evelina Lestander,
Journalistik
Debatt: Norrbotniabanan
Frida Grönlund
Tv-Produktion
Ny pyntning
Det finns mycket klassisk utsmyckning inne i Piteås centrum.
Stora trädet mittemot butiken Indiska och Cubus lyser, det hänger gilanger längst med gågatan och i skylt fönsterna är det jul pyntat på ett eller annat sätt. Men nu satsar parkförvaltningen på att komma med nått nytt. Om du har vägarna förbi södra hamnen kan du se ett rött klot som lyser. Det ger illusionen av att klotet svävar fritt i mörker. Nu finns det även en ljusren på taket till scenen i Badhusparken. Tanken var att man skulle kunna referera både till tomtens renar och till Piteås kommunvapen.
Det var Karl-Uno Alanentalo som kom på idén med det röda klot som lyser nere vid södra hamnen och det var Magnus Lundqvist som kom på idén med den lysande renen på taket till scenen i Badhusparken. Grunderna för de båda nya idéerna är gjorda av bockade armeringsjärn som sedan klätts med belysningsslang i olika färger. Både renen och klotet kommer att förgylla Piteås omgivning fram till mitten av januari. Jag tycker det är kul med lite nya idéer som ska lysa upp och pynta staden.
Lite extra mys faktor plus att folk, i alla fall jag, får upp ögonen för att se ny pyntning.
Bilderna är tagna från http://www.pitea-tidningen.se/
Emelie Andersson
Radioproduktion
krönika: Samhällsklyftor som skapas av oss
Förra veckan besökte jag en rättegång. På ett av de små träborden som prydde väntsalen så stod det broschyrer ifrån brottsoffermyndigheten. Säkert fanns det närmare ett tio tal av dessa som innehöll information till den som utsatts för olika typer av brott. Varje broschyrs framsida hade en färg, jag antar att syftet med detta var att lätt kunna skilja på de olika brotten. Två av dessa broschyrer reagerade jag stark på och utan närmare eftertanke hade jag plockat åt mig ett exemplar var utav dem och stoppat i min väska...
Det första av de två informationsbladen har rubriken "Till dig som utsatts för brott med homofobiska inslag". Framsidan pryds med en regnbågsfärgad bakgrund. Den andra av de två häftena som så snabbt hamnade i väskan har rubriken "Till dig som utsatts för brott med främlingsfientliga eller rasistiska inslag". Bakgrunden till denna är brun.
Färgerna, det var det jag reagerade så starkt på...
Varför måste designen vara så förutsägbar och direktriktande när det gäller dessa två utsatta grupper? De andra broschyrerna hade färger som blå, röd och grön - varför måste häftet mot främlingsfientliga brott vara brunt? Den regnbågsfärgade bakgrunden är inte ens i samma färgkulör som den i RFSL `s logga, skulle inte det i alla fall kunna vara ett krav? Jag som varken är av annat ursprung eller homosexuell reagerar stort, och med tanke på det så kan jag bara tänka mig vad de som tillhör någon av grupperna gör. Kanske reagerar de inte alls som jag gör, kanske finns det någonting fint i att använda sig av regnbågens färger och den bruna kulören. Jag kanske bara skapar ett problem som inte finns? Dock tror jag inte det, varför kan inte brott mot främlingsfientliga lika väl prydas med en blå bakgrund?
Att Sveriges samhälle är så bra talas det ständigt om, men kan vi som lever i detta samhälle inte bli ännu bättre? Måste vi hela tiden påminnas om att alla Sveriges medborgare inte kommer från samma land och att det är någonting "annorlunda" med att älska någon av samma kön. För det var ju så det framställdes på framsidan, ingen av de andra broschyrerna hade en flerfärgad framsida. Dessutom finns det personer med annat ursprung som inte är bruna, hur ska de tolka informationen?
Det jag vill säga är att det inte är konstigt att klyftorna i samhället är stora, när vi i många fall skapar dem själva. Sådant som vi ständigt ser i vardagen och kanske plockar ned i handväskan eller går förbi. Det är så lätt att undivka, sluta med färgerna och låt rubrikerna tala för sig själv, exempelvis. Hela världen är en färgburk, blanda den ordentligt och skapa ett fint konstverk.
Vi är blåa, bruna, regnbågsfärgade och gröna tillsammans. Låt det så förbli.
Radioproduktion
En saknad sida
Var håller Liza Marklund hus? Nu börjar medierna uppmärksamma Monica Antonssons bok, ”Mia - sanningen om Gömda” och Marklund har ännu inte uttalat sig om hur hon ställer sig till de nya uppgifterna. Hur länge ska hon undvika media.
I en krönika den 30:e november i Expressen skriver Liza Marklund om sitt möte med Salman Rushdie som fått leva med dödshot på grund av sin bok ”Satansverserna.” Hon skriver om att folk tror att det är lätt att leva gömd, att Rushdie fått höra att han gjort det med vilja. På olika diskussionsforum på Internet och bloggar skrivs det fortfarande mycket om Mia och hurvida böckerna är sanna eller inte. Mia Eriksson, kvinnan som tvingades rymma tillsammans med sin familj från Sverige för att överleva.
Jag är inte den enda som kopplat krönikan som Marklunds åsikt om det som pågår. Speciellt med tanke på att hon skriver att hon inte förstår att det finns människor som tror att folk väljer att leva gömd för att bli känd.
De senaste veckorna har flera tidningar publicerat artiklar angående sanningen om Gömda, bland annat Piteåtidningen. Ingen har fått Marklund att uttala sig, hon ger inga intervjuer. Hennes talesman Niclas Lövqvist säger att de inte kan uttala sig på grund av det är straffbart enligt grundlagen att avslöja uppgifter som kan röja identiteten på en anonym källa. Han säger också att det handlar om en infekterad vårdnadstvist, vem som kan kalla sig mamma till den son Eriksson lämnade kvar när hon flydde landet..
Radioprogrammet Medierna i P1 hade på lördagen ett reportage om Antonssons bok. Där intervjuas de som finns med i den nya boken, de som inte fått sin röst hörd. De som drabbats av Mias lögner, om det nu går att bevisa att det är lögner. Antonsson är också intervjuad och ger sin syn på saken.
Jag ställde mig frågan för några veckor sedan vad detta skulle ha för påverkar för misshandlade kvinnor och arbetet mot mäns våld. Men jag glömde att ta upp frågan om vad det skulle betyda för journalister om Liza Marklunds genombrottsbok, som säger sig bygga på verkliga händelser, är ihopfabulerad.
Vad får det för påverkan på en yrkeskår som ska komma med sanning, om en av Sveriges mest uppskattade slagit igenom med en lögn?
Sandra Bryntesson
Journalistik
Upprustning av Vallsberget
Under kommunfullmäktige den 17 november beslutades det att 7 miljoner kronor ska läggas på en upprustning av Vallsberget, Piteås egna skidstadion. Detta inför de kommande svenska mästerskapen, år 2010.
Kultur och Fritidsnämnden föreslog initialt att upprustningen av Vallsberget skulle få 9,5 miljoner kronor, men i kommunstyrelsen drog man ner siffran till 7 miljoner.
Frågan om en upprustning av Vallsberget har varit på tapeten vid flera tillfällen, och man menar från kommunens håll att en renovering skulle ha kommit att ske även utan det ståndande mästerskapet.
– Det har yrkats från aktiva och olika organisationer att Vallsberget är slitet och i behov av en upprustning, säger Maj-Britt Lindström(S). Dock så blir renoveringen tidigarelagd och åtgärder som skulle ha skett över en längre tidsperiod ska nu göras i tid inför skid-SM.
Peter Roslund(S) påpekar att skid-SM kommer att ge bra marknadsföring för Piteå som kommun och att man förhoppningsvis kan locka till sig fler evenemang i framtiden.
Endast Vänsterpartiet motsatte sig förslaget.
– Vi blev tagna på sängen över summan och vi anser att fyra miljoner hade varit mer rimligt, säger Maria Holmquist-Ek(V). Vänsterpartiet anser att man borde lägga mer pengar till socialnämnden och mindre pengar på sport.
Pengarna från kommunen ska läggas på en ny rullskidsbana, snökanoner längs skidspåren, belysning av stationsområdet och en upprustning av elljusspåret i anknytning till stadion. På sikt kommer även ett nytt Sekretariat upprättas för att klara av att nå upp till en internationell standard. Meningen är att man i framtiden ska kunna ansöka om och hålla i Världscuptävlingar i längd och skidskytte.
Daniel Magnusson
TV-Produktion
Montessori - en lära på barnens nivå
Montessoripedagogiken handlar om att kunskap till barn förmedlas bäst genom att barnen själva får genomföra praktiska och intellektuella övningar. Huvudtanken är att ingen kan lära någon annan kunskap.
I en Montessoriskola är lärarens uppgift inte i första hand att förmedla kunskap, snarare handlar det om att se varje barns behov och utifrån det utforma utbildningen. Viktigaste är att ge barnen stimulans som svara mot mognad och intresse. Monica Portin jobbar som rektor på Montessoriskolan i Luleå. Skolan består idag av fem förskoleavdelningar samt skolverksamhet från 5-16 år. Det är första året som Montessoriskolan i Luleå har skolverksamhet till årskurs nio.
- Vi har en elev i årskurs nio som nyligen vann DN: s nutidsorientering så han åker till Stockholm där han får motta sitt pris av Drottning Silvia under Nobeldagarna, säger Portin.
Material för att lära sig enkelt
För Monica Portin var det tydligheten och det konkreta materialet i Montessori pedagogiken som gjorde att hon valde att utbilda sig till en Montessori lärare.
- Alla barn har förmågor, det är viktigt att se möjligheterna och inte hindren. Som exempel kan matematiken var väldigt abstrakt men med ett konkret material kan barnen lära sig begreppen på ett enkelt vis, säger Portin.
Montessoripedagogiken sätter allt i sitt sammanhang. Människan är en del av helheten, därför ligger fokus på det stora och sen det lilla.
- Som exempel om barnen ska lära sig om universum då börjar vi med helheten och sen delarna.
Vi bryter ner allt i små delar så att sammanhanget blir tydligare, säger Portin.
Montessori låter barnen arbeta med varje moment i tur och ordning, utan avbrott och stress.
- Det får ta sin tid att lära sig, varje barn har olika behov. Materialet gör det lättare för barnen att förstå. Som elev upplever jag att jag lär mig själv och att ingen annan gör det åt mig, säger Portin.
Evelina Lestander
Journalistik
Måndag vecka 49.
Det är måndag, vilket betyder en ny vecka...
Vi kommer att bjuda på en bra blandning av samhällsaktuella ämnen som vi hoppas
kommer att ge dig något att fundera på eller lära dig någonting.
Denna vecka är Sandra Bryntesson chefredaktör och vi ser tillsammans fram emot
en späckad vecka och vi lovar att uppdatera bloggen så ofta vi kan.
MVH / PiP redaktionen
[email protected]
Ska du handla en levande julgran?
Försäljningen av julgranar har precis börjat och efterfrågan på att köpa levande julgranar har ökat så pass mycket inför i år att priset har höjts upp med en hundra lapp.
- Levande granar är på gång igen. Efterfrågan ökar för varje år, säger Per Setterqvist chef på Coop Forum i Piteå.
Förra året sålde hans butik 300 granar och i år är minst lika många beställda.
Granarna transporteras från Danmark på grund av att det finns för få julgransodlingar i Sverige.
Fler julgrans odlare vill jag se! Så slipper vi transporterna från danmark där det årligen transporteras 200 000 granar.
Hos Coop Forum i Piteå kostar granarna 300 kronor mot 250 kronor i fjol.
- På grund av stor efterfråga har våra omkostnader stigit med 55 kronor plus moms per gran. Så vi har höjt priset men våra vinstmarginaler blir ändå lite lägre än ifjol, säger Setterqvist.
Julgranens historik
Seden med julgran dök upp i Tyskland under 1400-talet. När julgranen först dök upp i Sverige var den bara en i mängden av dekorationer gjorda av levande kvistar, men med tiden kom den tyska nymodigheten att dominera. Den första rapporterade svenska julgranen är från 1741, men det dröjde innan seden spred sig utanför godsen och herrgårdarna.
Först kring 1900 hade den trängt bort de äldre mer bondska trädprydnaderna även ute i stugorna. Äldre tiders julgranar var oftast små och kunde vara placerade i en kruka eller på ett bord. De första svenska granarna var i allmänhet dekorerade med levande ljus och godsaker som frukt och konfekt. Man hängde vanligtvis äpplen i granen för att tynga ner de grenar som ljusen satt på så att de skulle sitta rakare. Det blev dock allt vanligare att familjerna började tillverka sina egna prydnader i papper och halm.
Från åren kring 1880 fanns det färdiga julgransprydnader att köpa i de större svenska städerna. De finaste var importerade från Tyskland.Seden att klä hemmet med levande träd och kvistar är dock mycket gammal och tjänade till att skydda hemmet mot alla sorters onda makter och väsen. Det förekom långt tillbaka att man reste så kallade julstänger utanför bondgårdarna eller placerade en gran på vardera sidan om ytterdörren.
Jag frågade folk i Piteå om dom använder plast eller levande gran.
26% svarade att dom använder plastgran.
Emelie Andersson
Radioproduktion
Kvinnomisshandeln ökar i Sverige
På Kvinnojouren i Piteå får utsatta kvinnor hjälp med att ta sig ur våldet.
De senaste tio åren har kvinnomisshandeln ökat med 34 procent enligt Brottsförebyggande rådet. Under 2007 gjordes 26900 anmälningar.
- Jag har inte jobbat här så länge att jag kan uttala mig om utvecklingen här, men nu kan vi erbjuda boende till tre kvinnor med barn. Det fanns inte förut, säger Lena Pettersson som jobbar på Kvinnojouren i Piteå.
- Det finns ingen tidsgräns på hur länge en kvinna få bo på akutboendet. Det beror på hur situationen ser ut. Är det hedersrelaterat våld kan det vara längre
- Kvinnorna som ringer har varit med om olika saker och är i olika behov av hjälp. Vi erbjuder skyddat boende, samtalsstöd och information, säger Pettersson. Vi följer även med till rättegångar, polis och sjukhus för att dokumentera skador.
Det finns även kvinnor som ringer och frågar om det är okej att tänka som de gör. Om mannen beter sig rätt när han säger och beter sig på vissa sätt.
Till minne av offer
Journalisten Monica Antonsson släpper i december boken ”Mia - sanningen om Gömda”. Den säger sig innehålla bevis för att Gömda inte är sann.
- Jag har bara läst de två första böckerna i serien och har inte hört om den nya. Men det är klart att det inte skulle vara bra om det skulle visa sig vara så. Det kanske påverkar kvinnor som söker hjälp, att de inte tas på lika stort allvar, säger Lena Pettersson.
På lördag är det ljusmanifestation mot mäns våld mot kvinnor. Det är kvinnojouren i Piteå som är initiativtagare.
- Vi har bjudit in bland annat Manliga Nätverket, Brottsofferjouren, Röda korset och politiker. Vi ska samlas på Rådhustorget och sedan blir det ett fackeltåg genom staden. Det är till minne av de kvinnor som gått bort som offer till våldet, men även till dem som fortfarande lever under våld.
Sandra Bryntesson
Journalistik
Bo Andrée tar hand om Piteås vintervägar
Malin Niklasson
Var tog tiden vägen?
Fast egentligen så är det en ganska dum idé att föreslå för sina vänner att man ska styra upp en lugn filmkväll för att sitta och surra och kolla på film. Själv bjuder jag upp för det hela tiden och nu kanske jag bara talar för mig själv. Men jag kan i alla fall inte sitta och prata medan jag tittar på film, jag sugs totalt in i filmen och allt annat bara försvinner. Man kan ju i och för sig sitta och surra när filmen är slut eller innan den börjar, men då har man ju ”slösat” bort ungefär 1.5 timme på att glo in i en TV-apparat istället för att verkligen umgås.
Om man går på bio så umgås man inte heller så mycket. Själva upplevelsen av publikens respons och den stora skärmen är ju så klart ett plus, men om man går dit för att ”ha någonting att göra med vännerna” så tycker jag att det är helt meningslöst!
Det går ju ändå inte att prata med varandra, då riskerar man väl att bli utkastad eller utskälld av de andra besökarna som kanske har kommit dit själv eller av exakt samma anledning för att umgås.
Efter skolan när jag kommer hem brukar jag sätta mig i köket, koka mig en kopp kaffe och kolla på TV. Jag kan ha tusentals saker att göra som att tvätta, fixa skolarbeten, ringa upp kompisar som jag lovat ringa, städa, laga mat, packa träningsväskan eller dylikt. Ändå lyckas jag inte slita ögonen ifrån programmet som jag såklart slukats in i.
Jag glömmer helt enkelt bort eller struntar i saker som måste göras och rätt som det är så har tiden runnit iväg så långt att dags/-kvälls planerna blir förstörda.
Då börjar jag istället gorma och få lite ångest över att jag inte gjort vad jag skulle ha fått gjort. Jag tror faktiskt eller hoppas kanske att jag inte är den enda som har detta problem. Nästan bestämt så tror jag nog att dem flesta har just den här mindre bra egenskapen.
Det kanske inte bara gäller TV tittande, datorn är nog också en bov i dramat. Man sätter sig framför datorn för att kolla mailen, surfa runt lite på facebook och kanske chatta lite grand. Hipps vips är klockan över midnatt och man kommer på att man har missat ett och annat på TV, tvättiden har gått förlorad och maten har bränts vid.
Min mamma sa alltid ”Om du tittar för mycket på TV så blir ögonen fyrkantiga”. Det kanske är dags att ta till sig det nu, så att man får fler saker gjorda och slipper känna att en hel dag bara har försvunnit.
Frida Grönlund
TV-Produktion
Har julhandeln kommit igång i Piteå?
Daniel Magnusson