.

Skolmatsfrågan är väldigt aktuell just nu efter Bert Karlssons programserie ”Matakuten.” Där har han tillsammans med tre erkända kockar rest runt i Sverige och synat skolmaten. Kommer detta att ge någon effekt eller kommer det sakta men säkert försvinna ur folkets medvetande?

I Sverige har vi haft fria skolluncher sen 1946 och skolmatserveringen lagstadgades 1997. För- och grundskolor blev då, enligt lag, skyldiga att servera sina elever en avgiftsfri måltid.

I regeringens proposition 1997/98:6 går det att läsa:

”Det är lika viktigt i dag som tidigare, att eleverna får ett näringsriktigt mål mitt på dagen för att de skall kunna vara aktiva och ta till sig kunskaper under resten av dagen.”

Det finns inte någon lag som säger vilka resurser som en kommun ska satsa på måltidverksamheten. Därför råder det stora skillnader i Sveriges 290 kommuner, det är även skillnader på skolor i samma kommun. En skollunch kostar från 4 - 13 kr/elev.

Kostchefernas branschförening Kost och Näring och Bert Karlsson vill ha en lagstiftning på en lägsta nivå för skolmaten. Detta för att undvika orättvisorna mellan rika och fattiga kommuner, men de vill även att maten ska uppfylla Livsmedelsverkets rekommendationer.

Livsmedelsverket ger råd som är övergripande vägledning, stöd och förslag till hur det kan arbetas för bra matvanor i skolan. Men det upp till varje kommun, skola och personalgrupp att själv bestämma hur de vill arbeta för att främja matvanor.

Den engelske kocken Jamie Olivers program ” Jamie's School Dinners”, där han visade på bristerna i den engelska skolmaten, fick den dåvarande premiärministern Tony Blair att lova att han skulle förbättra situationen. Bland annat förbjöds skolorna att servera viss snabbmat.

Kanske att ”Matakuten” får våra makthavare att vakna upp och vilja förändra till det bättre.